Nerverna vajar och tiden nalkas.

Nu är det lite mer än en månad. För att vara exakt en månad och två dagar. Sedan får jag se om jag har något jobb att vakna till på morgonen, för det är då min sista dag på provanställningen är slut.
Jag lullar på, försöker så gott det går att visa hur mycket jag vill vara kvar. Men tiden nalkas så jag får väl se.

Men jag lullar på ändå, försöker så gott det går. Kör bort granar som folk dumpar omkring sig istället för att köra till miljöstationen. Ringer akut om vattenläckor i undercentraler och provar säkerhetsventiler på det grövsta. Är mycket som jag fortfarande vill lära mig och mycket som jag har hunnit lära mig på den tiden som hittills passerat. Känns dock som att tiden går emot mig i detta nu.

Lämna ett svar Avbryt svar