Fotografi
-
My heartbeat song
-
För de som föds på nytt
-
Finner inga ord.
Jag känner mig ond som sitter och drömmer om landet och tystnaden och ett torp eller mindre gård nära skogen … När min närmsta granne är den mest fantastiska kvinnan som finns. Jag finner inga ord som är värdiga nog att beskriva henne. Historien börjar med att hon nämnde för säkert ett halvår sedan att hennes make också tyckte om att fotografera på den tiden när han levde. Men inget av deras barn var intresserade av de gamla kamerorna och eftersom hon sett mig gå omkring med mina gamla kameror, undrade hon om jag ville titta på dem innan hon ger bort dem till Röda Korset. I förra veckan innan…
-
Så som det en gång var, kommer det aldrig att bli igen.
-
Jag kan gå 500 mil och jag kan gå 500 mil till.
-
När himlen sjunger dagens sista sång
-
Frihetspsalm
-
Minnen
Arbetar på jobbet, körde på beordrad övertid i fredags, fick i mig gluten än en gång och mår si sådär nu. Arbetar när jag kommer hem för att försöka färdigställa min diktsamling. Jobbar dygnet runt känns det som, ty även i sömnen verkar jag jobba på med saker som jag inte hinner med i vaket läge. Har haft terapi för mig själv med att strosa bland hyllraderna inne på Plantagen och att gulla med växterna här hemma. Samt att strosa runt på second hand butiker. För det är en form av terapi för mig så jag inte ska tänka för mycket på att de fortfarande kan…
-
En gång i advent
Jag trivs i området kring Ulva kvarn, det är mysigt och har den bästa silversmedjan som jag hittills besök. Och jag älskar deras hantverks marknad som de har vid första advent, var första gången som jag besökte den dock. Köpte mig en liten skogsuggla (som jag kallar den), för ugglor är mitt andedjur. Köpte lovikkavantar till både mig och min käre mor, jag som använt mina i dessa minusgrader kan säga att jag älskar dem och de är de bästa vantarna jag ägt. Köpte en hel drös med körv till min käre far. Och fyndade en gammal fin stege i second hand butiken som de har på andra våningen inne…
-
Nerverna vajar och tiden nalkas.
Nu är det lite mer än en månad. För att vara exakt en månad och två dagar. Sedan får jag se om jag har något jobb att vakna till på morgonen, för det är då min sista dag på provanställningen är slut. Jag lullar på, försöker så gott det går att visa hur mycket jag vill vara kvar. Men tiden nalkas så jag får väl se.