• Byggnadsvård,  Fotografi,  Videoskapande

    En gång i den icke existerande vintern …

    Även om tystnaden har ekat här, har det inte ekat i huset. Har gått igenom böcker i mängder dessa mörkrets dagar. Slängt ut sängarna som gonat ingrodd lukt av forna skeenden. Tyvärr hittar jag alltid en sak som är mer illa behandlat än den dess för innan, när hyllor och lådor sakta töms.
             Någonstans tappade jag orken att sitta inne bland dammiga böcker och behövde luft, så att elda upp ris i trädgården och att röja runt där bland löv för att se vad för perenner som kan tänkas dyka upp i vårkanten har varit det mest förekommande de senaste veckorna.

    Personalen på återvinningen har börjat känna igen mig som kommer i den varselfärgade gamla jackan med släp fyllda av skit, nästan som jag är deras stamkund. En fin barncykel från ca 1920-talet dök upp bland slyn på tomten och den skall pryda den för resten av dagarna som lilla gården är i min ägo.

    Jag inväntar fortfarande otåligt svar från Länsstyrelsen. Det ska bli intressant att se om de vill hjälpa ett stackars (före detta) övergivet stöphus som är det sista kompletta i hela Uppland. Eller om de väljer att hjälpa en välvårdad herrgård som vill förstöra sitt kulturarv genom att bygga om sina hus totalt till lägenheter för att tjäna pengar. Jag må ha två lägenheter i mitt hus som per standard för tvåfamiljshusen på 1830-talets slut, dock har jag ingen avsikt att göra någon vinst på det. Jag vill rädda mitt torp från förfallet och bevara tider svunna.

    Och jag är då verkligen inte bekväm framför kameran alls, men här kommer en video som skildrar november och december 2019. 

  • Byggnadsvård,  Fotografi,  Sagostund

    Lilla uggla / Nya Seklet

    Åh väleste lille uggla,
    vet icke var du må gå.
    Ty du äro fångad i neonljus,
    brus ock ett oumbärligt sus.
    Det måtte då varo en plågo,
    grundad i att du icke hittat ut.

    Lilla uggla du gråta en gåta
    ock fråga en låga ock låta,
    medan du förtvivlat icke finna
    den vägen som du kan minna.
    Vilsen ock yr i en värld som
    denne icke styr.

    Mellan träden lilla ugglan vandra
    fram i ljuset du famla.
    Kvävd ock berövad inom mörkret
    tillsynes förlorad inom normers budord.
    Du måtte finna din väg ut.

    På gården den står än, 200 år sen,
    husen de är nya, lilla uggla du syna.
    Väleste lille ugglan, minns du oss än?
    Det är nu du funnit ditt forna hem,
    runt trädet som sjungit sin sista sång
    ock du står här än en gång.
    Ty lilla uggla, du har sannerligen kommit hem
    ock i Nya Seklet du funnit ditt ”vem”.

  • Byggnadsvård,  Fotografi

    Genom fyra milimeter.

    Oktober är min favorit månad. Det är höst, det är varma fina färger och det är tända ljusens begynnelse när vi går mot mörkare tider. Jag gillar att mysa med ljus i höstljus.
              Funderar, planerar och gör massa saker som jag tidigare aldrig gjort. Som till exempel att stapla ved i vedbon och putsa upp en gammal vedspis som sett bättre dagar. Mitt mål var aldrig att få den i nyskick, vilket kanske var bland de bästa sinneställningarna jag kunde ha – med tanke på att det var något jag aldrig gjort förut. Jag ville att den skulle minna om tider som varit, även om den skulle få ett litet ”ansiktslyft” ändå.

    Nu för tiden har jag att göra i mängder, en övervuxen trädgård som inte har älskats på ett decennium. Ett hus som varit nästintill övergivet och oälskat lika länge, som önskar sig att få både det ena och andra fixat. Slutligen ska vi inte tala om alla besök på återvinningen som jag kommer behöva genomföra på grund av att före detta ägaren samlade på mycket skräp.
              Vi har en lång väg att gå, men huset är värt det och förtjänar att få glänsa så som den gjorde i forntida dagar för 181 år sedan.

     

    Före, bortsett från att jag har borstat den redan på bilden

     

    Efter