• Byggnadsvård,  Fotografi,  Videoskapande

    En gång i den icke existerande vintern …

    Även om tystnaden har ekat här, har det inte ekat i huset. Har gått igenom böcker i mängder dessa mörkrets dagar. Slängt ut sängarna som gonat ingrodd lukt av forna skeenden. Tyvärr hittar jag alltid en sak som är mer illa behandlat än den dess för innan, när hyllor och lådor sakta töms.
             Någonstans tappade jag orken att sitta inne bland dammiga böcker och behövde luft, så att elda upp ris i trädgården och att röja runt där bland löv för att se vad för perenner som kan tänkas dyka upp i vårkanten har varit det mest förekommande de senaste veckorna.

    Personalen på återvinningen har börjat känna igen mig som kommer i den varselfärgade gamla jackan med släp fyllda av skit, nästan som jag är deras stamkund. En fin barncykel från ca 1920-talet dök upp bland slyn på tomten och den skall pryda den för resten av dagarna som lilla gården är i min ägo.

    Jag inväntar fortfarande otåligt svar från Länsstyrelsen. Det ska bli intressant att se om de vill hjälpa ett stackars (före detta) övergivet stöphus som är det sista kompletta i hela Uppland. Eller om de väljer att hjälpa en välvårdad herrgård som vill förstöra sitt kulturarv genom att bygga om sina hus totalt till lägenheter för att tjäna pengar. Jag må ha två lägenheter i mitt hus som per standard för tvåfamiljshusen på 1830-talets slut, dock har jag ingen avsikt att göra någon vinst på det. Jag vill rädda mitt torp från förfallet och bevara tider svunna.

    Och jag är då verkligen inte bekväm framför kameran alls, men här kommer en video som skildrar november och december 2019. 

  • Fotografi,  Veckosummering

    Oktober, November ock December … Ja, de sjunger en evig sång genom årens gång.

    En gång var det oktober månad, en gång var det november månad. Båda två var år tvåtusennitton. Båda två hade jag ingen tid att uppleva till fullo. Nu är det mitten på december månad tvåtusennitton. Jag har inte riktigt hunnit med att uppelva den heller till fullo. Vandrar i minnen från ljusa höstdagar, de få som fanns. Minns gråheten i november som deprimerat flöt förbi och nu längtar jag efter snön som jag tycker att vintern borde ha.
             Dagarna springer vidare och snart är det jul igen. Jag har julpyntat lite i mitt torp med ljusslingor, ljusstakar och stjärnor. Försöker lösa gåtan med vilket hus jag borde ha julgranen i och samlar prisofferter på taket och skorstenen och kakelugnarna.

    Planerar julpyssel, julklappar och rotar runt bland efterlämnade saker i mitt torp. Har funnit massa skräp, men även en hel del skatter. Dragspelet som övergivet nu blivit avdammat och som ska lagas så den kan sjunga ljuvt igen, nyckelharpan som sorgset ofärdig ligger och väntar på att bli färdigbyggd i fähusets bottenvåning. Sparken och pianopallen som väntar förväntansfullt på höloftet i fähuset. Sparken som jag drömmer om att glida fram på genom snön som jag önskar mig i födelsedagspresent. Mina skidor vill jag också rasta på fältet nedanför mitt hus. Så jag önskar mig snö mer än något annat. Och såklart ska vi inte glömma den lilla fina fiolen som ensamt låg och dammade på hyllan ovanför böckerna i kammaren. Ostämd och lite misshandlad, men lika fin ändå. Jag kanske inte kan spela instrument så bra, men nog tycker jag de är vackra ändå. Precis som böcker.
             Fann en fin bok om hur Sveriges natur och djur ser ut på hösten med vackra illustrationer, den bestämde jag mig för att behålla och någonstans ska den få en alldeles egen hedersplats sedan.

    Det har inte hunnits med mycket på fritiden i form av kreativitet, på sina håll här och var. Men jag har planerat att det ska bli förändring på det. Just nu ska jag försöka få i ordning några av de sakerna, för det är dags att låta kreativiteten flöda än en gång.