• Fotografi

    Mer 120 och fästingar

    I förra veckan satte jag i film i tre av de analoga kamerorna (bilden nedan visar dock bara Agfa och Flexora, men jag satte i film i lilla Nettax dagen efter) för att börja dra igång med någon form av natur/arkitektur bildserie med dem. Det är något spännande med 120 filmen som skiljer sig från 34mm filmen. Självklart skall det även bli otroligt spännande och se dels om Agfa och Nettax funkar, ty jag har inte provkört dem än så detta är deras jungfruturer med mig bakom reglagen. Flexora funkar prima som min första film med henne visade, så nu blir det en fortsättning att förstå sig på alla spännande reglage och inställningar.
              Med detta sagt kan man kanske förstå att det är tre rullar med 120 films bilder på ingång, varav den rullen i Flexora redan är färdig. Dock tänker jag vänta tills alla tre är färdiga innan jag lämnar in dem för framkallning (längtar fortfarande efter dagen då jag har möjlighet att ha ett eget mörkrum).

    Utöver alla turer i skogen och att betrakta fin gammal arkitektur har jag råkat ut för något som jag aldrig har råkat ut för hittills – trots att jag har spenderat de senaste tre och ett halvt åren inom fastighetsbranschen. Jag fick fästingar som bet sig fast på mig. En på benet, en på armen. Komiskt nog valde båda två vänstra sidan av kroppen. Jag är paranoid nu och tror att var enda svart fläck på golvet är en fästing.
              Jag har aldrig tagit TBE-sprutorna, detta pga min extrema fobi för sprutor och nålar (ja, jag bearbetar den fobin ganska grovt i och med att jag syr så mycket som jag gör, men jag är fortfarande lika rädd och hjärt skärrad varje gång nålen fastnar i mig även om jag kan ta i nålar utan hjärtklappning nu för tiden). Så jag hoppas verkligen att de små kräken inte hade någon sjukdom som de förde över till mig … Ty jag orkar då banne mig inte bli sjuk igen så här snart efter allt jag åkte på för några veckor sedan.

  • Fotografi,  Veckosummering

    Jag följer deras spår, de låter sig följas.

    Har påbörjat att skaffa mig en rutin att vara ute och promenera, samt ”rasta kamerorna”. Har filmat en hel del också. Så jag ska i dagarna försöka sätta mig och faktiskt redigera ihop både en till video i någon form av ”minnes serie” och lite andra som har mer specifika innehåll och är mer arrangerade.
              Hälsade på myror som det fanns tre enorma stackar inom en väldigt liten radie. Fotot nedan visar den största, för den var finast och jag gillade hur de hade placerat den mitt på en stig som vi människor förmodligen brukat en längre tid tills de tog över den.

    Jag har myst vid vårt lilla soldattorp här i Sävja och gullar med mitt favoritträd (Lärk) som det finns i mängder på torpets ägor. Det är trots allt en av få platser här som jag faktiskt trivs på. Jag må då säga att det är skönt att i alla fall ha en plats att kunna gå till för att få lite lugn och ro, även om man i sitt stilla sinne önskar att det var fler.
             Dock ska jag inte klaga, jag har i alla fall en plats av lugn här, det hade kunnat vara värre – jag hade kunnat ha ingen alls.

    Och jag blir alltid lika löjligt glad när man hittar vilda Mollisar, speciellt Mollis som har blommat så sött. Folk måtte då tro att jag är helt dum som faller ned på knä intill dem och fotograferar dem.

    Idag var det visning här i lägenheten, satt på vinden med lilla gubben min och var löjligt nervös (han å andra sidan var mest lugn och undrade ”Åh nej, vart är vi? Det luktar konstigt! … Åh, vad är det där? Det luktar Bella.” och ville sedan inte gå hem igen. Väl inne sedan klagade han på att det luktade främmande och han bad mig titta så våra saker var kvar). Jag försökte verkligen att inte höra hur många det var och inte höra vad de sade … Dock är det tyvärr väldigt lyhört upp till vinden, vilket inte gjorde min nervositet bättre.
              Så nu får jag spänt vänta och se hur det går. Jösses, hur ska jag klara det? Jag vet inte. Får ställa mig och måla klart en tavla tror jag, annars lär jag smälla av.

  • Veckosummering

    Vrålar till vinden för att få den ock förstå, det är lugnet som jagat dig tills nu.

    Jag må ha varit lite tyst i denna lilla hörna av internet ett tag. Det har egentligen inte skett så mycket och därför har jag inte sett någon anledning att delge det lilla som har förefallit min vardag. Jag har fart runt på husvisningar i mängder. Har drömt mig bort i fjärran. Pratat med abborrar. Jobbat en massa, till punkten att jag skadade muskelaturen en del i benen och blivit hemma från jobbet den senaste veckan. Samt att jag även fått en smärre rygginflammation.
              Har sytt, har planterat växter, skrivit manus till kortfilmer, drömt mig bort lite mer och fotograferat och filmat en massa. Ty jag har ännu en kamera i samlingen som jag gillar väldigt mycket. Har en längre tid känt att G16 kanske inte levde upp till vad jag hade för avsikt att den skulle när jag köpte den, även om jag tveklöst än tycker att den är väldigt smidig och trevlig att knäppa alla vardagsbilder med. Dock lever den inte upp till vad jag vill med filmerna.

    Imorgon ska jag och ena min käraste vän som jag har känt de senaste tio åren stå på en liten loppis, vi får se hur det går, men vi båda tyckte att det kunde vara kul att försöka hjälpa till att göra det till något återkommande.

    Sedan har vi självklart min lilla deadline som jag satte upp för mig själv för flera månader sedan, jag har då inte glömt det. Funderar fortfarande och har egentligen inte så mycket kvar att färdigställa. Snart så skall den gå i tryck. Mitt största dilemma är dock omslaget, jag har en väldigt klar vision om hur jag vill ha det, simpelt, men ändå i ögonfallande. Dock vet jag inte om det förlaget som jag har valt ut har möjlighet att erbjuda den formen av tryck som jag är ute för. Trots min utbildning i tryckteknik minns jag inte heller vad den formen av tryck heter, detta då den inte är så vanlig och används väldigt sällan. Det är dock en teknik som jag anser vara otroligt vacker och det är vad jag skulle önska mig att få ha på omslaget till boken.
              Så vi får se hur det går med den visionen.

    Idag är det sista dagen jag är sjukskriven innan efterkontrollen på benen nu på måndag, ordinationen har varit att ta det lugnt – men att ändå röra på sig. En fantastiskt svår balansgång må jag då säga. Jag ska gräva fram och packa sakerna som ska med på loppisen, hämta galgar hos föräldrarna. Ska plantera om lite växter på balkongen trots det gråmulna vädret och skicka bilder till mäklaren för att fråga om det kan tänkas duga. Skulle även behöva hinna skura fönstret innan det blir för varmt igen. Dock tänker jag prioritera lite, fokusera mest på att packa inför imorgon.

  • Fotografi

    För de som föds på nytt

     

    Istället för att vandra på gator fyllda med folk under Valborg, väljer jag vägarna som är så folktomma som möjligt och försöker hitta någon plats med god energi här i närheten som jag kan te mig till en liten stund. Jag väljer hundgos och växtmys, väntar på att min lille pojke ska ömsa färdigt någon gång, så jag får ha honom i famnen igen.
    Har en liten vegetarisk period just nu och trixade ihop något som ändå blev ganska fint. Dock avskyr jag nog fortfarande Keso även om det gick ned och funkade fint till mina ungsrostade kikärtor, smörstekta skogs champinjoner och sötpotatis.

     

    Denna första Maj har känts som den längsta dagen någonsin. Har ritat, läst, tittat på Britan’s got talent och börjat sy en ny överklänning inspirerad av medeltiden. Dock kan jag känna att det snart är dags för mig att göra något som är estetiskt rätt och inte enbart är inspirerat av medeltiden – utan som är korrekt på alla de plan som jag kan åstadkomma det. Ty jag vill nog ändå ha en långklänning som är korrekt, även om själen känner sig som en episk skogsälva och vill gå i fräna krigar-klädsel som är smidig att röra sig i.